Hästar i karneval - djurplågeri?

"För om det finns en trumma, då är vi alla redo" - hästar är en del av karnevalen, som Kamelle eller Strüßjer. Men hur stressigt är liv och rörelse för dem? Ta reda på här hur hästar är förberedda för sin uppgift, hur de tål stressen och hur rörlighet påverkar deras nerver.

Hästar i karneval har en lång tradition och går tillbaka till de traditionella prinsvakterna. Till en början användes " Corps du Garde " som livvakter för prinsar, kungar eller kejsare. Men redan på 1700-talet hade de med sina uniformer och färgglada uniformer "bara" en dekorativ funktion. Då som nu var prinsgardet delvis på hästar. Och även i år har redan 480 hästar anmälts till karnevalsprinsens livvakt i Kölns fastlagda procession. Även om de fyrbenta vännerna har format bilden i åratal, särskilt i stora parader som den i Köln, finns det kritiska röster varje år som kritiserar användningen av hästar i karnevalen. Stressen är för hög för hästarna och ansträngningen är farlig för människor och djur.

Lugnande eller träning?

Framför allt kritiseras metoden för sedering, med vilken man försöker immobilisera hästarna för tågsträckan. Lugnande medel används för att undertrycka djurens naturliga instinkt att fly. Även om sedering är förbjudet och därför strider mot djurskyddet, ser man ofta hästar som verkar ha fått lugnande medel trots förbudet. När det gäller valacker kan detta ofta kännas igen på att lemmen hänger slappt. Inte ens sedering garanterar säkerhet. Tvärtom är sederade hästar ostadiga på fötterna och blir ofta till och med extra nervösa när effekterna avtar. Detta utgör en fara för ryttare och djur, såväl som för åskådare.

Naturligtvis är lugnande av djur inte normen och har begränsats av ökade kontroller från myndigheternas sida. Istället använder karnevalsparaderna specialtränade hästar som förbereds månader i förväg för användning vid stora evenemang. Mer och mer uppmärksamhet ägnas åt ryttarnas kompetens.

Medan några obligatoriska lektioner brukade räcka, förbereder sig idag ryttare för karnevalsevenemangen i förväg. Klubbarna träffas för ridturer tillsammans, tränar med musik och liv och rörelse i ridhusen och förbereder hästarna för ovanliga situationer och föremål. Prince Guard i Köln låter till exempel ryttarnas färdigheter kontrolleras av en oberoende turneringsdomare.

Eskalering i aachen 2012

En omtanke kring användningen av hästar i karnevalsparader utlöstes bland annat av en incident i Aachen 2012. Ägaren till en hästgård i regionen hade fått ett hotfullt telefonsamtal. Om han hyrde hästar till tåget igen skulle hans stall brinna ner. Radikala djurrättsaktivister misstänktes ligga bakom uppropet. Alla hästar togs bort från tåget av säkerhetsskäl.

Endast Aachener Stadtreiter deltog med sina tidigare polishästar och meddelade att karnevalsträningen året runt skulle göra sedering onödig. Andra ryttare och hästuthyrningsföretag erkände dock offentligt att de tidigare hade lugnat. Veterinärmyndigheterna i Aachen bad då alla deltagare att förbereda sina hästar bättre i framtiden och aviserade utökade kontroller.

Daglig rutin för hästar i karneval

Hur ser en dag ut för en karnevalshäst? Dagen börjar tidigt för hästar, ryttare och löpare som är en del av Kölns fastelavnsprocession. Klockan 4 på morgonen är hästarna städade och redan stylade i respektive klubbfärg. När klubbarna har tagit in klubbens egna sadeldukar och damasker i stallet sadlas och förbereds djuren i sådan omfattning att man bara behöver ta på sig tränsen på resmålet. Klockan 8 kommer lastbilarna och skåpbilarna som tar hästarna till klubbens lokaler eller hotell där klubbens ryttare väntar. Det är också här nummerskyltarna tilldelas som du kan använda för att ringa upp alla detaljer som hästens namn, ryttare, karnevalsföretag och försäkring om något skulle gå fel.

Hästen och ryttaren gav sig sedan av på den 15 till 20 minuter långa resan till uppställningsområdet vid Severinstor i södra Köln. Här har alla möjlighet att hämta andan och äta frukost. Uppmaningen att samla och montera kommer då att ljuda runt 10.30. Nu börjar flytten och det riktiga jäktet börjar. Bredvid hästarna står de så kallade löparna, som i nödfall har ena handen på tyglarna och försöker lugna hästen. De är också ansvariga för att förhindra att vårdslösa barn och vuxna sträcker sig efter godis under hästarna.

Själva tåget tar cirka fyra timmar och är 65 kilometer långt. Det går sedan stopp-och-gå till slutet av Zugweg på Mohrenstrasse. Härifrån måste hästarna gå tillbaka till transportörerna, som fortfarande väntar på klubbens lokaler eller hotell. Efter 20 minuters promenad tillbaka lämnas hästarna över och hästarna återvänder hem.

Hög stressnivå

Fastelavnsparaden är en påfrestning även för vältränade hästar. Du ser många hästar på karnevalen svettas ymnigt och springa på grund av stress och ansträngning. Stressen är enorm, särskilt för vagnshästar, även om de är vana vid att skjuta festivaler och parader. Smala gränder, det höga bakgrundsljudet och föremål som flyger omkring stör flyget och flockdjuren. Oftast pressar hästarna upp varandra i sin stress och blir därmed en fara för sig själva, ryttaren och åskådarna. Djurskyddsorganisationer kritiserar också bristen på förberedelse av häst och ryttare.

Och resan från ridhuset, som vanligtvis ligger långt borta, är väldigt ansträngande för djuren. Även om myndigheterna har skärpt kontrollerna kan blodprover endast utföras slumpmässigt för upp till 500 hästar eller fler, och lätt sedering kan inte omedelbart upptäckas ens av veterinärer. Det tyska djurskyddsförbundet kräver därför en drastisk minskning av antalet hästar i karneval och exklusiv användning av väl förberedda djur och ryttare. Och för många djurälskande festglada uppstår frågan om inte hästar bör undvikas på karnevalen för att skona djuren denna svårighet?