Att hålla katter ensamma: 5 misstag

Tyvärr kvarstår missuppfattningen att katter är helt ensamma. Faktum är att de flesta katter är väldigt sociala djur som älskar att umgås med andra katter. Här reder vi ut fem missuppfattningar om att hålla katter ensamma.

1. Katter är strikta ensamvargar

Det är sant att många vildkattarter som serval eller ocelot är rena enstöringar. Också den direkta förfadern till våra sammetstassar, vildkatten, reser mestadels ensam. Våra domesticerade katter har ärvt mycket från sina förfäder. Ändå lever de idag väldigt annorlunda än djuren i det vilda. Det bästa exemplet är du som ägare: De flesta lurviga vänner älskar regelbundna gosar med "sitt" folk. Detsamma kunde inte sägas om deras vilda släktingar. Men människor kan inte ersätta att hantera andra katter. Att man tillåter hennes sociala kontakter är därför ingen bonus utan är lika mycket en del av grunderna i artanpassad skötsel som vanlig utfodring och att sätta upp en kattlåda.
Kontakt med andra katter ska dock inte bli ett (välmenande) tvång! Ibland finns det också enskilda djur som tenderar att undvika kontakt med släktingar. Och även en mycket sällskaplig katt behöver vila då och då. Lämpliga retreater måste därför alltid finnas tillgängliga. Vår huskatt är trots allt inget riktigt "packdjur" heller.

2. Kattungar blir mer människocentrerade när de adopteras individuellt

För kattälskare är inget sötare än en liten kattunge. Beslutet att skaffa en kattunge är därför snabbt fattat. Många adopterar en enda kattunge eftersom de tror att det kommer att göra dem mer tillgivna. Däremot är det ofta tvärtom. För när unga katter blir ensamma kan de utveckla allvarliga beteendeproblem. När kattungarna lämnar sin mamma vid åtta till tolv veckors ålder är deras socialisering långt ifrån över. De behöver därför kontakt med jämnåriga katter som de kan leka, slåss och gosa med. Katter lär sig viktiga beteenden för att växa upp lyckliga och friska.

Om en kattunge föds upp i isoleringscell och inte kan tillgodose sitt behov av interaktion med kattungar i samma ålder, kan hon uppvisa beteendeproblem istället. Kanske kommer hon att försöka prova de lekfulla slagsmål hon faktiskt utövar med sina släktingar på sina människor. Detta är ganska smärtsamt och tolkas ofta som aggressivt beteende. Ett vuxet djur ensamt är för övrigt inte nödvändigtvis en lämplig partner för en kattunge, eftersom den kan behöva mer vila.

3. Två katter är dubbelt så mycket arbete

Om du behåller din kattunge enbart som innekatt behöver hon mycket aktivitet. Att trampa genom trädgården, klättra i träd och jaga möss – allt detta elimineras när man behåller en lägenhet. Här är det upp till dig att skapa en ersättare med skrapstolpar och omfattande spelmöjligheter. Men du kan förstås inte underhålla din katt dygnet runt. Även om katter sover mycket blir de fortfarande uttråkade om de är ensamma hela dagen. Du har problemet i ett hushåll med flera katter inte så snabbt - dina katter kunde leka och gosa med varandra och inte vara ensamma så lätt. Då behöver du inte ha dåligt samvete om du i undantagsfall låter dem vara ifred över natten – alltid med tillräckligt med mat och vatten förstås. Två katter kan till och med vara lättare att hålla än en enda katt.

4. Men min katt är glad som singelkatt

Tyvärr kan djur inte berätta för oss när de inte mår bra. Din katt i isoleringscell kan verka nöjd och avslappnad, när hon i själva verket tyst lider, tillbakadragen och bara sover. Andra möjliga konsekvenser kan uppstå senare: orenhet, repor på tapeter eller till och med aggressivt beteende mot människor. Kontakt med dig eller ett annat husdjur såsom en hund kan inte ersätta kontakt med andra hundar. Du eller din hund pratar trots allt ett helt annat språk än pälsnäsorna. Det finns dock definitivt katter som är rena singelkatter. Till exempel om de inte var tillräckligt socialiserade som kattungar för att de skildes från kullen för tidigt. Umgänge är också riskabelt om du har en äldre katt som har bott ensam länge. Sådana djur är ibland lyckligare ensamma och borde då egentligen hållas bättre individuellt. Ändå kan socialiseringen vara värd ett försök – mången huskatt trivs verkligen med en partnerkatt.

5. Min katt kommer inte överens med andra katter

Kanske har din katt haft problem med grannens katt tidigare. Eller så har du till och med provat att hålla ihop två katter men det fungerade inte. Detta är inte nödvändigtvis en indikation på att din katt är en enda katt. En ny katt ses alltid initialt som en inkräktare. Speciellt om du har hållit din katt ensam länge behöver du mycket tålamod när du umgås. De flesta katter behöver tid för att vänja sig vid varandra. Det är helt normalt när det blir tvister i början. Först efter cirka tre månader kan du säga säkert om dina lurviga vänner harmoniserar med varandra eller inte.

Det är också viktigt för socialisering med så lite stress som möjligt och långvarig samhushållning att det finns tillräckligt med plats för det antal katter man bor tillsammans. Som en tumregel måste djuren ha minst ett uppehållsutrymme per katt – fler rum är förstås ännu bättre.

Och även om socialiseringen inte har fungerat trots dessa förutsättningar, är det inte ett bevis på att ditt djur är lyckligare ensam. Eftersom det alltid beror på rätt val av den andra katten: om din katt passar en katt bättre, en smidig eller en tyst, ett dominant eller oroligt djur beror helt på den lurviga vänens individuella karaktär.