Hunddelning

Översatt från engelska betyder "Dogsharing" ungefär som "delad hund" och namnet beskriver redan vad det här handlar om. Två personer delar vanligtvis på en hund.

Hur fungerar hunddelning?

Ofta för den stora kärleken till hundar och framför allt viljan att ha en egen hund människor samman som vill uppfylla denna dröm tillsammans. Det finns många människor som skulle vilja ha en hund men inte skulle kunna göra det på grund av tidsbrist. Hunddelning handlar om att övervinna tidshinder genom att två personer tar hand om samma hund. På så sätt kan de samordna sig – medan den ena jobbar är den fyrbente kompisen med den ena personen och om denna får förhinder är han med den andra. För att det inte ska bli för stressigt för hunden så avtalas oftast vardagar så att förändringar en dag undviks.

Hur mår hunden?

Att byta mellan olika personer eller lägenheter låter inte så trevligt för en levande varelse för vilken en referensperson och rutin är viktig. Faktum är att hunddelning inte är rätt för alla hundkaraktärer. Om hunden är mycket känslig, tenderar till separationsångest och helt enkelt behöver en permanent referensperson, skulle inte hunddelning vara trevligt för honom, även om han vårdas dygnet runt och inte ensam. Hundens välbefinnande ska alltid komma i första hand, därför är en god och strukturerad planering mycket viktig. En viss rutin bör också tillåtas sätta in för en "delad hund", för för hundar innebär den vanliga dagliga rutinen en komfortzon där de kan slappna av och finna lugn. Reglerade matningstider, sovplatser (den vanliga filten eller korgen), "hans" folk och promenadtider kan vara av stort värde.

Planera

Inte bara de fasta dagarna måste planeras, utan även saker som går utöver det måste beaktas. Om hunden bara köps ihop uppstår frågan: Vem är det som är inskrivet i pappren? För hundens skull bör endast en person skrivas in här för att det, om det värsta kommer till det värsta, inte ska bli tvist om den fyrbente vännen. Vem tar hand om veterinärbesök? Hur bärs de uppkomna kostnaderna? Hur är det med försäkringar, hundskatt och matkostnader? Är båda ekonomiskt medvetna? Kommer det att bli tvister om "utbildning"? Eller är båda parter överens om vilka utbildningsåtgärder som vidtas och att varandra alltid informeras om detta?

Dagvård

När det gäller hunddelning uppstår dock ofta konstellationen att en hundägare som jobbar heltid eller har lite tid av andra skäl letar efter någon som inte kan köpa en fyrbent kompis på egen hand, men vill spendera tid med en. Så han tar över djuret i några timmar när den faktiska ägaren inte kan. Några frågor om papper eller besök hos veterinären är onödiga här, eftersom huvudansvaret fortfarande ligger på hundägaren.

Krav

Båda sidor bör vara medvetna om att de vill ta ansvar. Även om den "första" hundägaren ger upp en del så ger han inte upp den helt. Kärleken till hunden måste finnas där, samt en god relation mellan hunddelningsparterna. Om man delar hund finns det stor konfliktpotential, man bygger trots allt upp ett nära och känslomässigt band med ett djur, så att beslut om varelsen inte längre kan fattas rent objektivt. God planering bör därför göras i förväg för att undvika problem senare. Liksom i ett bra kontrakt, om någon situation skulle uppstå, borde det redan ha diskuterats vad som ska göras härnäst. Till exempel vad händer om en person plötsligt blir sjuk? Finns det ett tredje sätt, som en kennel eller en familjemedlem som kliver in?

Svårigheten med att dela hund ligger framför allt i att planera alla prylar. Schemaläggning och ekonomiska överenskommelser är grunden som måste klarläggas innan ytterligare frågor som träning eller matningstider behandlas. Den stora fördelen är den fyrbente vänns allsidiga omvårdnad. Istället för att vara ensam i flera timmar har han nu en kärleksfull person omkring sig som tar hand om honom. I slutändan bör dock beslut alltid fattas i djurets intresse. Om hunden inte kan hantera situationen bör en ny lösning övervägas som gör hunden rättvisa.