Hur kan vi hjälpa vilda bin?

Maskerade bin
De mest kända släktena inkluderar murarbin, mortelbin, saxbin, byxbin, hålbin, sidenbin, maskerade bin, etc.

Vilda bin - honungsbins vilda släktingar - är viktiga pollinerare och oumbärliga för den inhemska floran, men många människor känner knappt till dessa nyttiga insekter och vet lite om dem. Den här artikeln vill ge dig några grunder om inhemska vilda bin och visa dig hur du kan hjälpa dessa insekter.

Vad är vilda bin?

Vilda bi är en samlingsbeteckning för alla biarter som inte har tämjts av människor och därför inte är "husdjur". Det västerländska honungsbiet är mänsklighetens tredje viktigaste husdjur och människor förknippar ofta ordet "bi" med just denna art. Det finns dock över 550 vilda biarter bara i Tyskland, av vilka många till och med är hotade av utrotning. De mest kända släktena inkluderar murarbin, mortelbin, saxbin, byxbin, hålbin, sidenbin, maskerade bin, etc. Den naturliga mångfalden är verkligen överväldigande!

Hur skiljer sig vilda bin från honungsbin?

En mycket viktig skillnad mellan honungsbin och vilda bin är att de inte producerar honung. Honung används faktiskt för att ta hand om avkomman och är viktig för en lyckad vinterdvala. Båda är saker som inte påverkar de vilda bina. Vilda bin behöver därför inte försvara honung och är inte alls aggressiva. Vilda bin sticker oftast bara om du försöker hålla och klämma dem.

Se

Kroppsstrukturen mellan vilda bin och honungsbin är mycket lika. Men det finns också betydande skillnader. När det gäller färgning är vilda bin mycket mer varierade: det finns inte bara svarta och gula arter, utan också monokromatiska djur som ser ut som svarta eller blå med ett metalliskt skimmer, till exempel. Det finns också skillnader på de vilda bina vad gäller storlek. Honungsbin är cirka 2 cm långa, vissa vilda bin når bara en storlek på några millimeter. Andra vilda bin, som humlor, växer sig betydligt större än honungsbin (och verkar också lite klumpigare).

Livsstil

Hur skiljer sig vilda bin från honungsbin
Hur skiljer sig vilda bin från honungsbin?

Honungsbiets levnadssätt är mycket eusocialt, vilket innebär att det finns en bikoloni (upp till 80000 individer på sommaren) där olika kaster finns. Dessa kaster inkluderar drottningen (det enda djuret i kupan som kan lägga ägg), drönare (hanar) och arbetare (sterrene honor). Livsstilen för de allra flesta vilda bin är ensam. Det betyder att de lever individuellt och vanligtvis bara träffas med andra individer av samma art för att föröka sig. Humlorna, som också är vilda bin, lever tillsammans i ett primitivt eusocialt tillstånd. Det betyder att det finns ett kastsystem som honungsbin, men till skillnad från honungsbin är det bara drottningen som övervintrar och humlekolonierna har bara flera hundra djur.

De vilda bina hjälper till med lämpliga häckningshjälpmedel

Så kallade " insektshotell" finns ofta i stormarknader och Bauhaus-byggnader, som sägs vara väl lämpade för att skapa häckningsplatser för vilda bin. De flesta hotell är dock praktiskt taget oanvändbara och dessutom är termen "hotell" olämplig. Först begreppet: Ett hotell är en plats där man tillbringar några dagar eller veckor, kanske kopplar av och sedan går vidare. Vilda bin behöver dessa häckningshjälpmedel för att lägga sina ägg i så kallade yngelkammare. I dessa yngelkammare lägger mamman proviant, det vill säga pollen och nektar, som hon har samlat in. Larven kläcks från ägget och livnär sig på bestämmelserna. När detta är upprört och larven har vuxit förpuppas den i en kokong. Den övervintrar i denna kokong. Hela utvecklingen från ägg till vuxen sker alltså i en sluten yngelkammare och pågår för många vilda biarter från försommaren till nästa vår.

Gör det själv insektshotell?

De flesta insektshotell är också olämpliga eftersom materialet inte är lämpligt. Tegelstenar med stora hål koloniseras inte av vilda bin, eftersom inga yngelkammare kan byggas här. Borrhål i trä borras ofta in i den så kallade ändfibren, så att träet blir kraftigt slitet. Bin går inte in i sådana hålor för att lägga sina ägg, eftersom de skulle skada sina vingar och dö på dem. Kotar och halm ser snygga ut, men är totalt olämpliga som bomaterial.

Tillhandahåll lämpliga häckningshjälpmedel

Så vad ska man använda? Vilda bi-släkten som häckar i rör är murarbin, saxbin och hålbin. Dessa djur gillar att använda bambu eller vass som häckningsrör. Mindre arter kräver rör med mindre diameter, större arter kräver rör med motsvarande större diameter. Borrhål i träet får aldrig göras i ändfibrerna utan tvärs över ådringen. Bok eller ek är lämpliga som träslag, aldrig barrträd. Platsen för ett sådant häckningshjälpmedel måste vara så soligt som möjligt (syd- eller sydvästläge) och erbjuda tillräckligt regnskydd. Dessutom bör infartsvägen vara fri och inte blockerad av löv.
Tre fjärdedelar av vilda bin häckar för övrigt i marken. Så om du vill göra något bra bör du skapa öppna ytor med sand och lerjord i din trädgård hemma. Dessa tas gärna emot. Vissa vilda bin koloniserar död ved. Det är också bra att låta död ved ligga kvar. För övrigt kommer ruttet trä inte att accepteras.

Vilka växter är lämpliga?

Vissa vilda bin är riktiga specialister och behöver pollen och nektar från en enda växtart (det omvända är också ofta sant). Så om du vill hjälpa till specifikt måste du informera dig själv därefter. Dessutom är det bara meningsfullt att så och sprida dessa växter om motsvarande vildbiart också förekommer naturligt. Så det är inte så lätt att hjälpa. Som tur är finns det inte bara specialister bland de vilda bina, utan även generalister. Dessa antar många växtfamiljer. Lämpliga träd för hemträdgården är fruktträd, vide, åker- och norska lönnar och kastanjer. Björnbär, hallon, krusbär och vinbär buskar är särskilt lämpliga som buskar. Men slånbär och sötkörsbär passar också. Murgröna och Virginia ranka är billiga klätterväxter. Tistel och huggorms buggloss samt blåklint och vallmo avrundar födotillgången. Det finns många andra växter som passar som foderväxter för vilda bin. I grund och botten bör du undvika "dubbla" blommor, eftersom de bara ser vackra ut, men ger ingen näring och ger företräde åt inhemska växter. När det framför allt gäller blomsterängar finns det några växter i färdigblandningar som gör mer skada än nytta för den lokala floran och faunan.