Nyligen genomförda studier: hundar känner sig som människor

Det var egentligen inte så länge sedan som vetenskapen helt enkelt förnekade att djur hade förmågan att känna. Idag vet vi att det är väldigt annorlunda. Djur kan känna. Och inte bara våra närmaste biologiska släktingar, människoaporna. Egenskapen att kunna utveckla känslor har redan påvisats hos fisk. Även skaldjur har känslor, som när hummern kastas levande i det kokande vattnet. Våra hundar och katter har till och med ett mycket högt utvecklat känsloliv. Det känner vi hund- och kattälskare varje dag. Hos hundar undersöks detta nu mer och mer av vetenskapen.

Hur känner vi igen hundarnas känslor?

Hundar visar oss sina känslor. Men hur ska vi egentligen veta vad de faktiskt känner? Hundar kan inte prata om det som människor. Så det förblir öppet vad taxen känner inombords när han mjukar upp våra hjärtan med sin trogna blick. Vetenskapen har hittat olika förhållningssätt till vårt känsloliv. Metoderna utvecklades till en början för oss människor. De fungerar dock lika bra på hundar. Vi har kunnat mäta de elektriska impulser som utgår från vår hjärnas arbete under mycket lång tid. Eller så mäter vi förändringarna i vår huds motstånd. Lögndetektorer fungerar till exempel med sådana metoder. Hjärtslag är också en indikator på känslor.

Mätinstrumenten misslyckades i bulldoggen

I slutet av 1920-talet gjorde den amerikanske psykologen William T. James omfattande mätningar på hundar av olika raser. Han studerade deras hjärnvågor och reflexer. På så sätt kunde han göra en ganska exakt klassificering av hundraser i olika psykologiska typer. I den engelska bulldoggen fanns en fantastisk effekt. Först och främst visade Bulldogs extremt låga värden. Väl upphetsad sköt värdena upp så högt inom några sekunder att mätinstrumentens skala inte längre var tillräcklig. Och det är så husse och matte känner sin Bulldog. Han kan tydligen somna i soffan och sedan, när det ringer på dörren, skjuta som en raket mot dörren med en mullrande bas. Allt som är på den direkta vägen rullas över. När "faran" väl är över, lyssnas på soffan igen inom några sekunder som om ingenting hade hänt.

Vetenskapen återupptäcker hunden

Under en lång tid hade vetenskapen kring hunden också somnat. Det har förändrats radikalt de senaste åren. De modernaste metoderna används idag för att titta mycket närmare på hunden. Det är sant i ordets rätta bemärkelse. Den ungerske biologen Ádám Miklósi och den amerikanske psykiatern Gregory Berns undersöker hundar med en tomograf. Så du kan se hjärnan i arbete. Faktum är att både människans och hundens hjärnor fungerar slående likheter. Och det visar också den känslomässiga närheten av båda arterna ganska objektivt. När husse eller älskarinnor ser sin hund blir samma hjärnregioner aktiva som när de ser sina egna barn. Det är samma sak med hundar, även om de bara luktar husse eller matte. Gregory Berns kunde bevisa detta 2017 med hjälp av fMRT-filmer producerade med hans tomograf. Om du ser en främmande person eller en främmande hund förblir dessa regioner inaktiva. Typisk hjärnaktivitet uppstår bara i ens egen bekanta motsvarighet som har växt en varmt om hjärtat.

Belönings- och förtroendecentrum

Denna region, som blir aktiv när du ser din egen hund, är kaudatkärnan. Det anses vara belönings- och förtroendecentrum. Det intressanta är att när din hund tittar på dig, hoppar även hans kaudatkärna. Dessa mätningar av hjärnaktivitet motsvarar våra känslor som vi får uppleva med våra hundar dagligen. Det är en vacker känsla av ömsesidig intimitet. Så vi inbillar oss det inte. Ja, nu vet vi att vår hund känner likadant.

Hormoner som oxytocin

Dessa fMRI-mätningar är dock inte det enda objektiva sättet att komma åt människors och hundars känslor. Idag har vi insikt i hormonernas funktion och kan enkelt mäta dem. Hormonet oxytocin, som anses vara bindningshormonet, är välkänt. Det har faktiskt bara denna effekt i en liten krets av förtrogna. Oxytocin är särskilt viktigt hos alla däggdjur som måste föda upp sina ungar under lång tid. För det första främjar det bindning mellan barn och mödrar och gör oss mer toleranta mot irriterande saker som en babys gråt. Med oxytocin ser vi återigen samma effekter som med hjärnans aktiviteter. Ökningen av oxytocinnivån har mätts till exempel när man hälsar på husse eller älskarinnor och deras hundar. Och här igen på båda sidor lika. Så det är verklig glädje med vänner. Det finns även en matchande motsvarighet. Hundar kan bli avundsjuka även som vi. Det upptäcktes 2014.

Betydelse för behandling av psykisk ohälsa

Forskare undersöker nu sådana likheter mellan två arter, som är en speciell egenskap hos djurriket, med hjälp av generna. Särskilt spännande är gensegmenten som förändrades under domesticeringsprocessen från varg till hund, vilket gjorde den vilda vargen till en vän, arbets- och samarbetspartner för människor. För att göra detta undersöks de genetiska skillnaderna mellan de olika hundraserna. Vid den första "Canine Science Conference" i Phoenix/USA rapporterade Harvardprofessor Elinor Karlsson och hennes biträdande professor Kathrin Lord om det aktuella forskningsläget. En enorm gendatabas för vargar, hundar och hundraser håller just nu på att upprättas till stora ekonomiska kostnader. Målet är att utveckla en ny generation psykofarmaka för människor, vars effekt är tänkt att fungera genom att aktivera eller avaktivera mycket precist definierade gensektioner (SNP). Man vill identifiera dessa gensektioner genom att undersöka hundarna. Detta är bara vettigt om människor och hundar är mentalt väldigt lika. Man kan bara hoppas att våra hundar då inte kommer att användas för att testa de nya psykofarmaka.

Socialt och känslomässigt

Dessa fantastiska likheter mellan två arter var grunden till att människor och vargar överhuvudtaget kunde mötas. Det är så vi är sammankopplade genom drygt 30000 år av att leva och arbeta tillsammans, goda och dåliga tider. Beteendebiologer ger oss ytterligare en indikation på detta speciella förhållande. Forskare från Wien ledda av professor Ludwig Huber har visat att hundar kan särskilja mänskliga känslomässiga uttryck, som ilska och glädje, bättre än något annat icke-mänskligt djur. Hundar kunde fortfarande göra detta när bilderna hade klippts upp. Här var de till och med bättre än vi människor själva. Hundar ändrar medvetet sina ansiktsuttryck för att mjuka upp oss människor. Du har skällande utvecklat för att kommunicera med oss människor. Hundar känner till och respekterar människors regler. De har också blivit en känslomässig del av vår sociala struktur. Vi ska därför inte humanisera våra hundar. Men vi kan gå igenom våra liv med dem på ett mer ohämmat och välbekant sätt. De känns på många sätt som vi människor gör.