Porträtt av en sterlet

Förvara därför en sterlet i en damm med en kapacitet på minst 5000 liter vatten
Förvara därför en sterlet i en damm med en kapacitet på minst 5000 liter vatten.

Sterlets är uråldriga fiskarter som också är lämpliga att hålla i trädgårdsdammar, förutsatt att du känner till deras speciella behov.

Egenskaper

Namn: Sterlet (Acipenser ruthenus)
Klassificering: Störar (Acipenseridae)
Storlek: 40-120 cm
Ursprung: Floder i norra Ryssland, Östersjöns bifloder, Donau
Attityd: inte särskilt krävande
Akvariumstorlek: från 5000 liter
ph-värde: 65-72
Vattentemperatur: 2-26°C
Särskilda krav: Klart, syrerikt vatten, grusig undergrund, extra luftning nödvändig över 15°C. Ingen permanent hög organisk belastning och nitratvärden över 100 mg/l.

Värt att veta om sterlet

Vetenskapligt namn: Acipenser ruthenus

Systematik

Klass: Actinopterygii (stråfenad fisk)
Underklass: Chondrostei (broskiga ganoider)
Ordning: Acipenseriformes (stör)
Familj: Acipenseridae (stör)
Släkt och art: Acipenser ruthenus

Storlek

När de är fullvuxna är sterlets i genomsnitt 40 cm och högst 120 cm långa. De väger då i snitt 2-4 kg, de största exemplaren upp till 16 kg.

Färg

Sterlets är naturligt mörkgråbruna med vitaktiga fenkanter och en ljus sidolinje bildad av 60-70 sidosköldar. Huvudet har en omvänd nosparti och en något uppåtvänd näsa. Magen är lätt. Det finns också nästan vita albinoformer från uppfödning i dammgårdar och recirkulationssystem.

Ursprung

  • Norra Ryssland
  • Östersjöns bifloder
  • Donau

Könsskillnader

  • Hanar är könsmogna vid 3-5 år, honor från 7-9 år.
  • Sexuellt mogna honor känns igen på sin kroppsbyggnad eftersom de är tjockare.
  • Före sexuell mognad är en distinktion endast möjlig för specialister.

Fortplantning

Sterlets leker på grus i grunt vatten. De rör sig uppströms till flodernas grusvatten. De klibbiga äggen fastnar på stenarna i det strömmande vattnet. Efter kläckningen driver vattenströmmen ungfisken till vatten som är rikare på föda.

Förväntad livslängd

Upp till 20 år i goda förhållanden.

Saker att veta om hållning

Näring

Fiskens höga syrebehov beaktas av en hög cirkulationshastighet
Fiskens höga syrebehov beaktas av en hög cirkulationshastighet och extra luftning.

I naturen livnär sig sterlets på animaliska livsmedel som:

  • insektslarver
  • maskar
  • sniglar
  • Skaldjur
  • liten fisk (ibland)
  • då och då någon torkad lukt
  • musselskött (utan salt!)
  • sötvattensräkor
  • foderpellets för stör

Sötvattensräkor är en riktig njutning och kan användas för att handtämja fisken.

Liksom naturlig mat är störfoderpellets rika på protein (50-60% råprotein) och innehåller mycket vattenfett (upp till 20%).

  • Det är viktigt att ha en hög andel fisk i torrfodret, vilket ökar energiinnehållet i ransonen och innehåller många essentiella fettsyror. Det gäller både sjunkfoder och flytfoder.
  • Särskilt unga sterlets gillar att simma baklänges på vattenytan och efter att ha vant sig tar de emot fiskfodret direkt från djurhållaren. Speciellt med fisk av denna storlek är det viktigt att säkerställa tillräckligt med födointag.
  • Det är absolut nödvändigt att mata en lämplig störmat i den nämnda sammansättningen, annars finns det risk för undernäring, vitaminbrist och till och med svält. För adekvat näring bör man mata 1% av sterleternas levande vikt.
  • På grund av den höga fetthalten kan störfoder inte lagras särskilt länge, den härsknar snabbt och blir då farlig för fisken. Små behållare, som bör förvaras på en sval och mörk plats, är bättre skyddade från förstörelse än stora. Efter att förpackningen öppnats ska fodret utfodras inom 3 månader. Äldre fodersatser ska kasseras.

Gruppstorlek

Sterlets är ensamma och känner sig därför väldigt bekväma ensamma i dammen.

Dammstorlek och nödvändiga vattenparametrar

Var uppmärksam på följande kriterier för art-lämplig skötsel:

  • Sterlets behöver mycket ledigt simutrymme. Förvara därför en sterlet i en damm med en kapacitet minst 5000 liter vatten. Från 20000 liter känns också två eller tre exemplar bekväma.
  • Inga trådiga alger, stenar eller rötter får sticka ut i dammen; eftersom störar inte kan simma baklänges. Om de fastnar kommer de att kvävas eftersom simningen hjälper dem att andas.
  • Ett bra filtersystem måste säkerställa rent och klart vatten med mycket god vattenkvalitet. Fiskens höga syrebehov beaktas av en hög cirkulationshastighet och extra luftning.
  • Andelen syre löst i vattnet får inte understiga 5 mg/l .
  • Se till vid temperaturer över 15°C, syrekoncentrationer över 6 mg/l.
  • Se till att vattnet är av god kvalitet. Det optimala ph-intervallet är mellan 65 och 72. Det är viktigt att undvika kraftig algbildning eftersom detta leder till höga pH-värden på över 8. Ammonium- och nitritkoncentrationerna, beroende på pH-värdena, får inte överstiga 0,1 mg/l .
  • Kontrollera nitratnivåerna regelbundet. Även om dessa knappast är farliga är höga koncentrationer över 100 mg/l generellt en indikation på gammalt vatten som är överbelastat med nedbrytningsprodukter. Störarna kan inte tolerera detta vatten permanent.

Socialisering med andra dammfiskar

Eftersom fiskarna är helt fridfulla kan de lätt socialiseras med exempelvis koi. Små fiskar som ung guldfisk kan dock ätas av stora störar. Det bör också noteras att sterlets inte är särskilt specifika när det kommer till utfodring och en stor koi kan lätt trycka bort dem från maten. Det finns en risk att enskilda störar i en stor grupp koi inte får tillräckligt med mat. Var därför extra försiktig när du matar störarna.


dr medicinsk veterinär sandra Lechleiter har varit en veterinär som specialiserat sig på fiskhållning av alla typer av prydnadsfiskar och deras sjukdomar i över 20 år. Början var en tjänst inom fiskhälsovården med fokus på "ätbar fisk". Önskan att förbättra kunskapen om prydnadsfiskarnas skötsel och hälsa bland fiskhållare härstammar förvisso från denna period.
Ett viktigt fokus i arbetet inom fiskveterinärpraktiken är därför vidareutbildning och utbildning av prydnadsfiskhandlare, privata ägare och veterinärer. Därför har många artiklar dykt upp i specialist- och hobbytidningar och under tiden fem böcker, en app för koisjukdomar och ett onlineuppslagsverk om koimedicin. Ett 50-tal webbseminarier och nu fyra veterinärer är ett bra komplement till denna verksamhet.